Ålderdomshemmet för svenska stjärnor (Melodifestivalen)

Det finns många saker jag inte tycker om. Cyniker, om ni så vill, och som cyniker är det nu min högtid – Melodifestivalen är här. Media (Aftonbladet: Här, här, här, där, här, här, där) passar dessutom på att plikttroget uppmärksamma skådespelet, vilket är en riktigt sorglig historia för oss medieintresserade – bevakningen kommer nämligen att pågå i flera veckor, ständigt med samma ointressanta nyheter.

Avdankade stjärnor som Christer Sjögren försöker desperat klänga sig fast vid sin karriär, men som så många andra kommer han tyvärr att tappa greppet och falla. Förhoppningsvis har han så pass gott omdöme att han stannar hemma nästa år, till skillnad från vissa andra – gissa vem jag tänker på? Ledtrådar: Hade sin stortid i början på nittiotalet som fartfylld schlagersångerska, slog igenom med Svensktoppen-drömmen och har sedan dess blivit fanatiskt kristen tillika allvetare när det gäller musik i allmänhet. Jag ogillar religiöst hyckleri och också den här personen, då de båda har ett intimt samband. Har ni kommit på det än?

Carola Häggkvist

Carola Häggkvist är ett praktexempel på en artist som har varit stjärna, och försöker förbli så – totalt omedveten om att hela Sverige har tröttnat på att höra hennes religiösa pladder. Hon återkommer till Melodifestivalen också i år, nu tillsammans med Andreas Johnson som tyvärr har tillräckligt dåligt omdöme att medverka i den kommande farsen. Andreas Johnson är annars i mina ögon en riktigt kompetent artist. Inför kvällen har dock media valt att lägga fokus på en annan ”folkkär” artist.

Amy Diamond

Som kul kruoisa kan nämnas att en vän till mig, Gustav Modin, mötte Amy Diamond i Super Troupers – någon som minns det? Troligen inte. Programmet var dock Amy Diamonds första steg på trappstegen till kändisskap, och i deltävlingen slog hon alltså ut min vän med fåtalet röster. Den lilla flickan är idag en smärre sensation, annat kan jag inte påstå – vid femton års ålder besitter hon en säkerhet på scen som får lov att ses smått sensationell, som möjligtvis kan jämföras med Michael Jacksons tidiga år i Jackson Five. Hon är segertippad vinnare ikväll, tillsammans med E-type. Jag betvivlar inte att de båda kommer att bli de som går vidare ikväll, vilket är en Melodifestivalens sämre sidor – dess förutsägelsebarhet. Några få gånger har jag blivit riktigt överraskad(där Marie Lindberg med ”Trying to recall” från förra året hör till de största), och oftast blir det just de förutspådda som går vidare.

Kommer jag att se Melodifestivalen ikväll? Nej, troligen inte. Men följa den kommer jag att göra i vilket fall – det kommer SvD, Aftonbladet, DN och Expressen att se till, vare sig jag vill eller inte.