Sedan i mitten av augusti har min lilla egenhändigt byggda stationära dator drivits av en Release Candidate (släppkandidat) av Windows 7 – Microsofts nya operativsystem som släpps nu till veckan. Efter den flopp som var Windows Vista är mjukvarugiganten beroende av att Windows 7 får ett brett genomslag och lyckas få de många användare som fortfarande använder Windows XP att uppgradera.
Min första tanke var att Windows 7, även en släppkandidat, var mycket stabilare och snabbare än vad den färdiga versionen av Vista var när den nådde butikerna. Att starta upp datorn och logga in går på runt tio sekunder, sökmotorn är integrerad i Startmenyn och söker igenom datorn på ett ögonblick och Utforskaren har optimerats för snabbare navigering bland filerna.
Den förbättrade prestandan och stabiliteten är Windows 7 största nyhet, och är i sig ett starkt argument till varför man bör uppgradera från Windows Vista (eller XP, för den delen). Men det finns ett antal nya funktioner också. Bland dem; den nya menyn, som enbart består av programmens ikoner. Genom att vila muspekaren på en av ikonerna får man se samtliga fönster som är öppna i det programmet. Har du exempelvis fyra olika fönster öppna i Internet Explorer visas endast en ikon i menyn, och genom att markera den kan du komma åt samtliga fönster direkt. Man kan även placera genvägar till program i menyn.
Ikonerna nere i högre hörnet (ljudvolym, internetanslutning, Windows Update etc) har dessutom begränsats till tre-fyra stycken – genom att klicka på en pil får man upp ett litet fönster ovanför menyn som visar upp resterande ikoner.
Windows 7 är välgjort, inget snack om den saken. Det är snabbt, stabilt (har inte kraschat en enda gång för min del) och enormt snyggt – men är det tillräckligt för att få de inbitna Windows XP-ägarna att plocka fram plånboken?
Jag är såld, åtminstone.
Inga kommentarer hittills ↓
Det har inte publicerats några kommentarer ännu.