Sarah Palins revansch

Citerat från SvD:

”Framför allt är det bloggare som gått på den fejkade rådgivaren – något som enligt New York Times borde få alla att fundera över om inte bloggosfären skulle ta sig funderare över källkritik. ” – Länk

Ämnet? Sarah Palins Afrika – och hennes revansch. Nyheten att Sarah Palin trodde att Afrika var ett land spred sig som en löpeld genom internationella medier, men nu framkommer det att uttalandet är fabricerat. Bakom ligger en amerikansk filmskapare. I en blogg utgav han sig för att vara rådgivare till John McCain, och publicerade där informationen om uttalandet. Och nog har New York Times en poäng i att bloggare är snabba med att kasta första, andra och tredje stenen utan eftertanke. Inte heller jag är utan synd…

Följdfråga: Om uttalandet är påhittat från början till slut, varför kände Palin behovet att förklara sig? Till medier kommenterade hon uttalandet efter valet, och sa att ”det [uttalandet] är taget ur sitt sammanhang”. Hur den pusselbiten nu passar in?

Därom tvista de lärde.

Prenumerera på den här bloggens RSS-flöde

Åtminstone om man får tro Aftonbladet. Vita Huset har nyligen upprepade gånger utsatts för intrång i datasystemen, och experter vid amerikanska regeringen tror att kinesiska kollegor har ett finger med i spelet. Bland annat har mail tillhörande regeringstjänstemän kopierats.

Amerikanska Financial Times publicerade artikeln som startade rabaldret. De har i sin tur talat med en högt uppsatt amerikansk tjänsteman. Aftonbladets artikel kopplar även angreppet till intrång som ska ha gjorts hos presidentkandidaternas kampanjer innan valet, förmodligen i jakt på utrikespolitisk information.

Hur mycket sanning som ligger i Financial Times källa är öppet för diskussion, och att intrången i Vita Huset är kopplade till de hos kandidaternas stab kan ifrågasättas. Att informationen om angreppen pekar på Kinas regering känns mer som indicier än något annat, men nog är tanken på att Kina ska ha smygit runt i Vita Husets e-mailkonton spännande. Spännande blir det också att se huruvida Kinas regering väljer att kommentera ryktena. Den biten känns i dagsläget osäker.

När hela Sverige vet vem nästa president ska bli söker sig svenska medier efter annat att spekulera kring. På tapeten för tillfället: Hans kommande regering. Den segerstinna luften hann knappt lägga sig innan rykten började spridas, och svenska tidningar (Aftonbladet, DN) hakar glatt på.

Rahm Emanuel bör vara det säkraste kortet, då han även omnämndes av Barack Obama i hans segertal den 4:e november. Rykten har gjort gällande att han kommer att bli Obamas stabschef. Flera (naturligtvis anonyma) demokrater har bekräftat att han har blivit erbjuden tjänsten. Huruvida han har accepterat står dock inte helt klart. Rahm Emanuel var tidigare rådgivare åt Bill Clinton under hans tid vid rodret. En erfaren herre, med andra ord.

Ett annat av de mer intressanta namn som nämns är Robert Gates, som potentiell försvarsminister. Känner ni igen honom? Det borde ni göra. Han har erfarenhet i bakfickan då han sedan flera år arbetat för George W. Bush som just försvarsminister. Många tippar att han kommer att tillfrågas. Jag är tveksam. Efter Barack Obamas (och John McCains, för den delen) ständiga distansdagande till George W. Bush under kampanjarbetet är det värt att ifrågasätta om han vill – och bör – behålla den förre presidentens försvarsminister. Även Chuck Hagel har nämnts i det här sammanhanget. 

Namnet som dock får absolut flest att höja på ögonbrynen? Förmodligen världens mest kända miljökämpe – och nu diskuterad som eventuell miljöminister i Barack Obamas stab. Al Gores starka åsikter kring miljöfrågor lyckades genom hans dokumentär ”En obekväm sanning” spridas inte bara i hemlandet, utan även på vår sida om Atlanten. Att anställa Al Gore som miljöminister skulle vara ett fantastiskt politiskt drag av Obama.

Ingen av namnen ovan är helt säkra, men om de rykten som går stämmer komma några av namnen om några månader vara med och bestämma USA:s politik. Ni som har koll på nyheterna vet att även Hillary Clinton och Oprah Winfrey(!) har nämnts. De ryktena kändes dock så vaga och sensationssökande att jag inte ville ta del i spekulationerna. Inom några veckor bör vi veta säkert vilka som ska stå vid Obamas sida de kommande fyra åren.

Tidigare idag publicerade jag ett inlägg som behandlade den senaste dödsskjutningen i USA, och mer specifikt hur jag är av åsikten att landets vapenlagar starkt bidrar till det hela. Inlägget gav (oväntat) mycket respons på väldigt kort tid, vilket visar att frågan berör många. Kommentarer uppskattas naturligtvis alltid, så fortsätt att kommentera!

För att komma till frågan: Jag baserade min åsikt på fördomar gentemot USA, det ska erkännas – fördomar som genom statistik har visat sig felaktig. USA är långt ifrån i topp på listan (faktum är att Sverige ligger högre upp), vilket jag ärligt talat blev riktigt förvånad över. Mörkertalet är antagligen (för samtliga länder på listan) stort, men statisken talar ändå klarspråk: min fördom var på den punkten felaktig. Dock har Kanada nästan 80 000 färre vapen per miljoner capita, så det påståendet stämde inte.

I filmen ”Bowling for Columbine” kör Michael Moore verkligen med infallsvinkeln att de våldsamma tendenserna ska ha att göra med andra faktorer än bara tillgängligheten av vapen, huruvida Moore har rätt med det antagandet vet jag naturligtvis inte, men jag hoppas och antar att han genomfört en större mängd undersökningar innan han gick ut med sina påståenden. Min poäng är dock: oavsett om andra faktorer har spelat in, så anser jag fortfarande att tillgången på vapen är en stark sådan. Människor dödar, inte vapen, brukar man säga – men utan ett vapen blir dödandet betydligt svårare. Skarpare vapenlagar behövs – och inte bara i USA, utan också i vårt eget hemland och alla andra länder.

Bild från Aftonbladet

Mindre än en vecka har passerat sedan den senaste massakern i USA, och knappt har krutlukten lagt sig innan nya offer skördas. Kirkwood, Missouri, är i sorg sedan Charles Lee Cookie Thornton löpte amok i stadens stadshus. Han hade tidigare visat våldsamma tendenser, men nekades inte rätten att äga vapen(något som enligt det andra tillägget alla invånare i USA är berättigade till). Fem personer dog under kommunmötet, en polis och fyra suppleanter, och flera har skadats. Thornton ska ha skrikit ”Skjut borgmästaren!” under sin slakt, och borgmästare är en av de som nu vårdas för livshotande skador. Gärningsmannen blev skjuten av poliserna i lokalen, och dog på plats.

Dödsskjutningar i USA blir allt vanligare, men debatten huruvida landets vapenlagar bör ses över står alltjämnt stilla.

Ytterligare artiklar:

Sex dödsskjutna på fullmäktigemöte – DN
Dödsskjutning i St Louis - SvD
Han dödade fem personer – Expressen
Han skjöt ihjäl fem – Aftonbladet

Det är alltid lika trist när det händer.

Terrorister, okej, men moder natur kan man inte förhandla med. Man kan inte skicka en insatsstyrka för att slå ut en tornado. När de kommer håller vi fast oss vid det vi finner tillhands, och hoppas på det bästa. Den här gången var det 54 personer som inte klarade sig, och det lustiga är att ingen höjer på ögonbrynen. Det är naturens gång, trots allt, vilka är vi att förhindra den?

Säg det till de 54 personer som har dött i ovädren och tromberna i USA.

Säg det till de som kommer att dö i Georgia och New Orleans det kommande dygnet.

Jo, eventet hela Aftonbladets nätbaserade presskår har sett fram emot är äntligen här: Supertisdag – fullt med tillfällen att klämma ur sig nya uppdateringar var och varannan minut, alltså. DN, Aftonbladet, Expressen, SvD, för att inte tala om alla små lokaltidningar varav många också berör frågan. Sannolikheten är stor att det ikväll kommer att avgöras vilka två valet kommer att stå mellan, vilket känns minst sagt spännande. Jag skulle kunna påstå mig vara politiskt kunnande, vilket jag dock inte är – men vilket som tänker jag se på TV4:s special om valet som sänds ikväll klockan 22:40. Jag rekommenderar er att göra detsamma.

Vita Huset – Vem sitter här om ett år?

Så sent som igår såg jag filmen ”The Runaway Jury”, baserad på boken med samma namn av John Grisham. Filmen börjar med en massaker i en kontorsbyggnad, där elva personer hinner bli mördade innan mannen riktar vapnet mot sig själv. Själv tonpunkten av filmen ligger på rättegången som följer, där frun till en av de mördade stämmer vapenföretaget som tillverkade vapnet. John Cusack är jurymedlem, och spelar dubbelspel mot åklagare Dustin Hoffman och vapenföretagets juryexpert Gene Hackman.

Ämnet i filmen är med jämna mellanrum åter aktuellt, och just idag är det väldigt mycket så.

Fem dödade i skottdrama - Aftonbladet

Det senaste i raden av blodiga skottdramer i USA inträffade i shoppingcentret Brookside Marketplace i Tinley Park – en förort sydväst om Chicago.

Klädbutiken Lane Bryant hade varit öppen en knapp timme när en okänd man kom in.

Några ögonblick senare hördes skottlossning från den exklusiva butiken och kunder i omkringliggande affärer flydde i panik.

– Det var så skrämmande att jag knappt kunde tänka, säger Selena Kujawa till AP.

Fem kvinnor dödades.

Jag vet inte om människorna i USA är trögfattade eller bara väldigt naiva – det här är långt ifrån första gången någon liknande massaker sker(Columbine High - tolv döda, Westroad Mall i Omaha – åtta döda, Virginia Tech – 32 döda, med många andra), och så länge USA vidhåller vid sina nuvarande vapenlagar kommer det att fortsätta. Det andra tillägget (”the right of the people to keep and bear arms”) är en relik, och jag frågar mig: Hur många dödsoffer krävs det innan USA ser över sina vapenlagar? USA är det land som har flest vapen i omlopp, tillika flest dödsfall per år åsamkade av desamma – någon som ser ett samband?